Kulturvänner för livet

Artikkelit
|
06.03.2014
Jaana Hagelberg

Kulturvän är en av de nya verksamheter som Folkhälsan startat med hjälp av medel från luciainsamlingen. Luciainsamlingarna, som ordnas i samband med valet av Finlands Lucia, har under åren 2011–2013 samlat in medel för att på olika sätt stöda och hjälpa äldre som är ofrivilligt ensamma. År 2013 inbringade insamlingen nästan 114 000 euro.

Kulturvän är en av de nya verksamheter som Folkhälsan startat med hjälp av medel från luciainsamlingen. Luciainsamlingarna, som ordnas i samband med valet av Finlands Lucia, har under åren 2011–2013 samlat in medel för att på olika sätt stöda och hjälpa äldre som är ofrivilligt ensamma. År 2013 inbringade insamlingen nästan 114 000 euro.

En stor del av det arbete som görs på Folkhälsan går ut på att försöka nå de äldre som är ensamma. Det arbetet sker i samarbete med bland annat kommuner och församlingar. Förutom kulturvänner har Folkhälsan också telefonvänner, som regelbundet ringer upp och pratar bort en stund. Dessutom ordnas olika former av träffar, till exempel jul- och sommarfester, där ensamma äldre får möjlighet att träffas.

Carl-Johan ”Calle” Frey har varit Gretel Ahlboms kulturvän i ungefär ett års tid. Deras vänskap började efter att Calle på en julfest för Folkhälsans frivilligarbetare hört koordinator Emma Lunabba berätta om kulturvänsverksamheten, som just då var i startgroparna.

– Efter presentationen gick jag fram till Emma och frågade vad som krävs av en kulturvän. Några dagar senare träffades Emma och jag och hon berättade om verksamheten och jag kände att jag ville prova på att bli kulturvän åt en äldre person.

Sedan dess har Gretel och Calle träffats ungefär varannan vecka. Gretel och Calle bland annat har varit tillsammans på teater.

– Det som många inte kommer att tänka på att det inte är helt lätt att gå på teater när man behöver ett hjälpmedel, till exempel käppar eller rollator, konstaterar Calle. En rollator får inte plats i bänkraden, men den måste ändå finnas nära till hands om man behöver komma ut hastigt. Samtidigt får den inte störa föreställningen.

Undersökningar visar att var tredje äldre är ensam mot sin vilja. Den procentuella andelen har inte förändrats, men eftersom det finns allt fler äldre betyder det att antalet äldre som känner sig ensamma blir allt större.

Orsakerna till ensamhet kan vara många: ibland kan äldre ha svårt att röra sig och därför inte komma ut och träffa andra, ibland har man bara varit ensam så länge att man inte riktigt vågar ta sig ut.

För Gretel förändrades livet märkbart för några år sedan då hon fick en hjärninfarkt – efter det vill hon inte längre röra sig ensam utomhus.

– Jag går ut varje dag, men om jag inte har sällskap så går jag runt radhuset där jag bor. Längre än så vill jag inte gå, eftersom trottoarkanterna är höga att ta sig över med rollator, berättar hon.

Före hjärninfarkten levde Gretel ett mycket aktivt liv och det är något hon gärna vill ha kvar.

– Jag tycker om att ha program, berättar hon. Som tur är har jag många bekanta att träffa och Calle och en annan vän som kommer och tar mig med ut, säger hon. Dessutom är Calle så lätt att prata med, vi kan prata om precis allting.

Och Calle poängterar att man inte bara ger när man hjälper en annan människa utan att man också får mycket själv.

– Det känns bra att kunna hjälpa en annan människa att komma ut, att vara en trygghet och hjälp för en annan person, säger Calle. Men att man dessutom har så roligt tillsammans som vi har med Gretel – vad kan vara bättre än det?

Ensamhet är alltid en subjektiv känsla. Någon kanske trivs bäst med att vara för sig själv, medan någon annan kan uppleva att den är ensam även om den i en utomståendes ögon skulle ha ett aktivt sällskapsliv. Folkhälsans verksamhet utgår vi de äldres individuella behov. Någon kan längta ut och se och träffa människor och gå på glada fester – någon annan kanske hellre träffar en vän hemma eller blir uppringd av en telefonvän. Därför strävar Folkhälsan efter att skapa förutsättningar för många olika slags verksamheter.

Text: Folkhälsan/Jaana Hagelberg

Foto: Folkhälsan/Hannes Victorzon